Cirkel
Lamporna är riktade utåt
mörkret cirklar kring sig självt
utanför vajar blommorna hotfullt
värden ryser lite
försiktigt
och jag tar din hand
försiktigt
och jag tar din hand
de mjuka platserna
i verkligheten
är verkligheten
verklig
men jag föredrar
de rum i vilka
orden skapar luften
som andas med själen
där väggarna spelar filmer
och kroppar dansar sin lågmälda dans
världar i världar och omvägar som leder mer rätt
är verkligheten
verklig
men jag föredrar
de rum i vilka
orden skapar luften
som andas med själen
där väggarna spelar filmer
och kroppar dansar sin lågmälda dans
världar i världar och omvägar som leder mer rätt
måndag
världen bromsar in
stannar
tar ut riktningen
och åker in i dimman
världar
det behövs inte
dimensionella portaler
garderober att gå genom
eller speglar att glida in i
skillnaden är stor nog
som den är
-
de behövs inte
men det vore ändå roligt
om de fanns
snö
inbäddad i lätt snö
som dimma
som virvlar
runt benen
söker jag något
rötter som sträcker sig ned
djupt ned i tjälen
och finner
något
ett hem att hålla
bära med sig bakom bröstbenet
ett språk att tänka på
med tjälens tyngd
och den nyfallna snöns
kyla och flycktighet
jag lägger mina händer
pressar dem mot isen
och kyler
mina överhettade händer
närheten
vi lägger våra känselspröt
som plockepinn över golvet
och petar på dem
med fingrar och ord
en raffinerad njutning
vävd av nakenhet
smärta
och känslan rätt
23:e December
verkligheten är en kort remsa
en smal plattform
omgiven av en tjock dimma
tiden är situationerna
levande under våra fötter
jag sitter i mosters gungstol
samma datum varje år
och gårdagen
var förra gången
det var samma datum
verkligheten
är gungstolen, trappan
golvet, det tunga träbordet
som det alltid var
soffan hemma
135 mil bort
är en dimmig dröm
från ett annat liv
olika verkligheter
världen ringlar sig
lägger sig över axlarna
värmer och tynger
trycker på
så att fötterna
hamnar på jorden
drar ut mig ur mitt rum
på fjärde våningen
andra avtagsvägen
bakom pannbenet
Jul
man måste skynda sig
så man hinner vara snäll
inget får hindra en
man måste hinna i tid
man får hoppa över
alla hinder
putta omkull de
som står i vägen
sparka snöslask på dem
så att de flyttar sig
tacklas i kön
låtsas att ens volvo
är en bumpercar
springa omkull
långsamma gamla tanter
som står i vägen
med sin långsamhet
så att man hinner
ha det mysigt
och vara snäll
hem
det är luften
sättet den rinner
virvlar och vrider sig
dess konsistens
och sammansättning
lungorna drar ihop sig
de minns det som huvet glömt
kopplar sina ledningar
till själen
och påminner om allt det
som närde jorden
som närde mig
som pumpas upp
och runt i blodomloppet
det är luften
som smeker mina kinder
så hårt att de blir röda
sättet den rinner
virvlar och vrider sig
dess konsistens
och sammansättning
lungorna drar ihop sig
de minns det som huvet glömt
kopplar sina ledningar
till själen
och påminner om allt det
som närde jorden
som närde mig
som pumpas upp
och runt i blodomloppet
det är luften
som smeker mina kinder
så hårt att de blir röda
att bli äldre
varje ny händelse
binder sina implikationer
vid hjärtroten
och drar sina ledningar
genom hjärnbalken
nya riktningar
nya trådar att dra i
det är inte åren
det är situationerna
deras antal
deras diversitet
som komplicerar tanken
både bäddar in
och rycker
i hjärtat
å ena sidan
blir det svårare
att ta ut en ny riktning
å andra sidan
är det lättare att kalkylera
effekten
av strängarna
i hjärtroten
mer av allt
jag ändrar mig
ta tillbaka
jag vill visst
vara med
vågen har rullat
hela vägen tillbaka
bomerangen
har återvänt
och jag
har förlorat
min mognad
tidens konstanta rörelse
saker kommer
de är på väg
rullar på
stannar inte
för en dålig dag
eller en bra
de kommer
oavsett
hunger/glädje
kan det vara magen
eller kanalerna
som leder till den
kan det vara säcken
som sluter sig
runt alla mina
kommande rester
eller är det fibrer
som blixtrar
firar
och rycker i nerver
dansar långsamt
och landar
lyckans förbannelse
jag trivs bra
jag har inget tag
jag borde ta tag
i saker
i världat
som flyter omkring
jag borde ta ett tag
för att ta tag
men jag trivs bra
med att ta ett tag
för mig själv
gravitationen
greppa tag i min arm
om du faller
när fötterna glider
händerna slirar
när världen vänds
på sin ända
och rammlar ned
och täcker dig
ta tag i stålramen
runt verkligheten
låt armarna jobba
låt ändan falla
flaxa med armarna
låt munnen bli lod
undvik att landa
släpp markens hårdhet
greppa tag i min arm
om du faller
slit och dra
motverka gravitationen
se bara till
att benen slås undan
ordentligt och
greppa tag i min arm
så att jag också får falla
greppa tag i min arm
om du faller
när fötterna glider
händerna slirar
när världen vänds
på sin ända
och rammlar ned
och täcker dig
ta tag i stålramen
runt verkligheten
låt armarna jobba
låt ändan falla
flaxa med armarna
låt munnen bli lod
undvik att landa
släpp markens hårdhet
greppa tag i min arm
om du faller
slit och dra
motverka gravitationen
se bara till
att benen slås undan
ordentligt och
greppa tag i min arm
så att jag också får falla
Imorgon, ok? Vi tar det imorgon.
gräset är alltid grönare
på andra sidan natten
gödslat som det är
av sinnets
ytterst näringrika exkrementer
de mörkgröna böljande fälten
har i sina tjocka strån
även något potent sömnmedel
historia betyder historia
det upprepas aldrig
varken historien
eller nuet
även om viljan finns
även om vinden blåser
åt samma håll
även om världen
snurrar
vrider sig runt sin axel
om hjulet spinner
om dagarna radar upp sig
i en sån lång rad
att de blir suddiga
och utan konturer
är du aldrig den samma
någonting har bytt plats
hjulet som snurrar
är lite skevare
världens ansikte
är lite skevare
och dina ögon
ser klarare
rätt
världen ligger i ryggsäcken
och guppar
golven sjunger
att man kan åka skridskor
på dem
dagen slår upp
sina klara, intensiva ögon
och öppnar sin famn
väntrum
det att man tänker på andra
och handlar efter det tredje
för att främja det första
är en strukturell hantering
av abstrakta högar
jag väntar
jag saknar
jag längtar
jag oroar mig
jag tänker på andra
hur deras närvaro skulle förändra min
hur jag skulle förändra dem
och dem mig
och vice versa
