pinsamt
Sanden kryper ner i sprickorna
sjöljs bort av vattnet
som en gång var mark
isen släpper taget
om det som var snö
alla sammarbetar de
i det som blev mitt fall
sjöljs bort av vattnet
som en gång var mark
isen släpper taget
om det som var snö
alla sammarbetar de
i det som blev mitt fall
det som är "jag"
det är blodet som väljer att ta chansen
att sola sig i lysrörsbelysningen
när mitt lillfinger varit för oförsiktigt
i kontakten med en överdimentionerad fotobok
och det är de blodkroppar som passerar
i någon närliggande blodåder
som lungt passerar förbi
utan att ta intryck av all uppståndelse
att sola sig i lysrörsbelysningen
när mitt lillfinger varit för oförsiktigt
i kontakten med en överdimentionerad fotobok
och det är de blodkroppar som passerar
i någon närliggande blodåder
som lungt passerar förbi
utan att ta intryck av all uppståndelse
fantasy, d.v.s. social konstruktivism
det är väldarna vi skapar
som lever och växer
bubblar och skrapar mot skallbenet
som skapar denna osämja
som skapar välden om och om
som gör oss förvirrade och distraherade
som omsluter och tröstar oss
som får oss att vilja fortsätta
som lever och växer
bubblar och skrapar mot skallbenet
som skapar denna osämja
som skapar välden om och om
som gör oss förvirrade och distraherade
som omsluter och tröstar oss
som får oss att vilja fortsätta
tro
att känna den här känslan
surret i huvet
segheten som drar som en vind
lika ihärdigt och svårdefinerat
genom ryggraden och över håret på stortån
rastlösheten som skaver över stressen
och den där onödiga känslan hunger
(jag vet att jag borde äta, jag behöver inte påminnas med oxpiska)
är fortfarande något värdefullt
som får livet att slå
som ett hjärta i själen
surret i huvet
segheten som drar som en vind
lika ihärdigt och svårdefinerat
genom ryggraden och över håret på stortån
rastlösheten som skaver över stressen
och den där onödiga känslan hunger
(jag vet att jag borde äta, jag behöver inte påminnas med oxpiska)
är fortfarande något värdefullt
som får livet att slå
som ett hjärta i själen
makt
position är endast intressant
i relation till rörelse
det är riktningen som är viktig
i relation till rörelse
det är riktningen som är viktig
att vara maniska
det är inte det
att jag är stor på mig
eller tror att jag är nått
eller i alla fall inte
att jag är nått
som är samma som förra gången jag skrev "nått"
men jag vill att alla ska veta
vem jag är och hur jag är
rent generelt
vet jag inte hur det kan komma sig
men det kommer sig
oavsett mig själv
att jag är stor på mig
eller tror att jag är nått
eller i alla fall inte
att jag är nått
som är samma som förra gången jag skrev "nått"
men jag vill att alla ska veta
vem jag är och hur jag är
rent generelt
vet jag inte hur det kan komma sig
men det kommer sig
oavsett mig själv
trygghet
om allt skulle rasa
skulle det ligga
och det som ligger
skulle resas
som en gunga
fast långsamt
skulle det ligga
och det som ligger
skulle resas
som en gunga
fast långsamt
att vara nörd
om ingen egen tanke visar sig
om allt som rör sig i blodomloppet
är ren distraktion
är den rena distraktionen fortfarande distraktion?
(jag är inte så tom
jag är inte så tom
jag är inte så tom
jag är inte så tom
jag är inte tom)
hur många strukturella samanlänkningar
måste en banalitet ha
på vilken abstraktionsnivå
blir den filosofisk
och slutar vara distraktion?
om allt som rör sig i blodomloppet
är ren distraktion
är den rena distraktionen fortfarande distraktion?
(jag är inte så tom
jag är inte så tom
jag är inte så tom
jag är inte så tom
jag är inte tom)
hur många strukturella samanlänkningar
måste en banalitet ha
på vilken abstraktionsnivå
blir den filosofisk
och slutar vara distraktion?
Att vara nörd och samtala med någon som har asbergers
det rinner över mig
som kaffedarret
när jag druckit så mycket kaffe
som man dricker
när man hittat någon
som är lika nördigt intresserad
av samma nördiga sak som jag
och kaffet är den enda ursäkten
man har för att fortsätta
sitt nörderi
och ensamheten
som rinner över
insikten
om hur mycket tid man måste kasta bort
för att kunna för samtalet
som orsakade överkonsumtionen av kaffe
som orsakade kaffedarret
varför?
därför att orden är min kropp
som orden rinner genom luften
så vandrar jag vidare
genom snö och vägdam
samba och begravningscermonier
liksom kroppen
ändras ordens form och innebörd
inriktning och näringsintag
men annars
är det inte så svårt
jag kan sova dagar i sträck
orden formas sakta i etern
men dikten fortsätter vara densamma
och en helt annan
som orden rinner genom luften
så vandrar jag vidare
genom snö och vägdam
samba och begravningscermonier
liksom kroppen
ändras ordens form och innebörd
inriktning och näringsintag
men annars
är det inte så svårt
jag kan sova dagar i sträck
orden formas sakta i etern
men dikten fortsätter vara densamma
och en helt annan
Varför?
därför att varje snöflinga utanför fönstret
hävdar sin existens med samma självsäkerhet
som vilken skoterraggare som helst
men de precis som jag
är beroende av ögat som ser
dess skärpa
dess riktning
dess vilja att individualisera
och indentifiera sig med
skoter raggare snö flinga vatten is motor
hävdar sin existens med samma självsäkerhet
som vilken skoterraggare som helst
men de precis som jag
är beroende av ögat som ser
dess skärpa
dess riktning
dess vilja att individualisera
och indentifiera sig med
skoter raggare snö flinga vatten is motor
Varför?
därför att smärtan alltid kommer att fortsätta strömma
in över fingrarna, genom handlederna och ut i blodomloppet
därför att så länge varje rörelse ger smärta
så länge näsan rinner och huvet bultar
så länge räcker mitt liv
(de säger att priset inte bestämmer kvaliten
att det handlar om varumärken och stil
men jag säger
ett liv du får betala dyrt för att få leva
är ett liv värt att leva)
in över fingrarna, genom handlederna och ut i blodomloppet
därför att så länge varje rörelse ger smärta
så länge näsan rinner och huvet bultar
så länge räcker mitt liv
(de säger att priset inte bestämmer kvaliten
att det handlar om varumärken och stil
men jag säger
ett liv du får betala dyrt för att få leva
är ett liv värt att leva)
Ingen Ågren
troligtvis kommer välden
aldrig att rammla in i vardagsrummet
komma rullande över den repiga parketten
och knäppa mig på näsan
men det skadar inte att vara förberedd
aldrig att rammla in i vardagsrummet
komma rullande över den repiga parketten
och knäppa mig på näsan
men det skadar inte att vara förberedd
samma struktur som politik
att det vid första anblicken tycks vara uppenbart
att trädet i skogen gör ett ljud
oberoende av sin brist på obsevatörer
när det i själva verket handlar om begreppsförvirring
skapandet av ljudvågor är oberoende av recceptor
medan begreppet "ljud" kräver ett subjet för att bli meningsfullt
eller för att, så att säga, uppfylla sin betydelse
produktionen av ljudvågor medför inte per definition ljud
och därför är den första anblicken illusorisk
att trädet i skogen gör ett ljud
oberoende av sin brist på obsevatörer
när det i själva verket handlar om begreppsförvirring
skapandet av ljudvågor är oberoende av recceptor
medan begreppet "ljud" kräver ett subjet för att bli meningsfullt
eller för att, så att säga, uppfylla sin betydelse
produktionen av ljudvågor medför inte per definition ljud
och därför är den första anblicken illusorisk
Entropi
Tror knappt att jag alls har sagt eller skrivit det förr
men ibland drar den omöjliga längtan ner mig
det att jag skulle ge vad som hellst för att bara en dag få slippa smärtan
bara det
bara att få ha en kropp som fungerar som andras gör
det att det är en så omöjlig önskan att detta är den första och sista gången jag gör den
men ibland drar den omöjliga längtan ner mig
det att jag skulle ge vad som hellst för att bara en dag få slippa smärtan
bara det
bara att få ha en kropp som fungerar som andras gör
det att det är en så omöjlig önskan att detta är den första och sista gången jag gör den
Hur?
Genom att leva långsamt som skägglaven
känna varje känsla från början till fadeout
omfamna varje temperatur som knackar på
använda ståpälsen som känselspröt
använda ögonen som hunen använder nosen
använda tungan till mer än bara tal
käna jordens rotation fortplanta sig
genom varje cell i skeletet
vid varje fotsteg
känna varje känsla från början till fadeout
omfamna varje temperatur som knackar på
använda ståpälsen som känselspröt
använda ögonen som hunen använder nosen
använda tungan till mer än bara tal
käna jordens rotation fortplanta sig
genom varje cell i skeletet
vid varje fotsteg
Hur?
kreativiteten är ett tvång
ett koppel runt halsen
under strängaste beivran vid underlåtelse att vidta lämpliga åtgärder
kanske försvinner själva människovärdet
dras ut ur en med tång
eller så andvänds det återinstiftade skammstraffet
eller så är det mer som den socialkulturella motsvarigheten
till de kemiska prosseser som gör dyrkan av skitfilmer som Gudfadern möjlig
ett koppel runt halsen
under strängaste beivran vid underlåtelse att vidta lämpliga åtgärder
kanske försvinner själva människovärdet
dras ut ur en med tång
eller så andvänds det återinstiftade skammstraffet
eller så är det mer som den socialkulturella motsvarigheten
till de kemiska prosseser som gör dyrkan av skitfilmer som Gudfadern möjlig
Varför?
det är samma sak
samma struktur
som att man inte kan kamma en hårig boll
utan att skapa en bena
samma struktur
som att man inte kan kamma en hårig boll
utan att skapa en bena
Varför?
Därför att förändringen alltid är omöjlig
som en morot fastmonterad på pannan
för att förändringen kommer och synen ändras
när isen smälter
när strömmen dör
när bomber faller
men för att det aldrig verkar vara möjligt
som en morot fastmonterad på pannan
för att förändringen kommer och synen ändras
när isen smälter
när strömmen dör
när bomber faller
men för att det aldrig verkar vara möjligt
Varför?
därför att dimman döljer avsiker lika väl som ansikten
koldioxid och vatten som väller upp ur rör av alla sorter
varje handling enskilld och anonym
dåld i axelns beröring vid annan axel
dimman som döljer och håller ihop
sköljer identiteter ur rötternas grepp
som en flod av avsikter och avgaser
anonymiteten accelerar skapelsen
händer som krampaktigt drar fram
kämpar för att finna ett något
som kan stanna kvar
som kan hjälpa
koldioxid och vatten som väller upp ur rör av alla sorter
varje handling enskilld och anonym
dåld i axelns beröring vid annan axel
dimman som döljer och håller ihop
sköljer identiteter ur rötternas grepp
som en flod av avsikter och avgaser
anonymiteten accelerar skapelsen
händer som krampaktigt drar fram
kämpar för att finna ett något
som kan stanna kvar
som kan hjälpa
